Prick
Från Wikipedia
Prickar är sjömärken som används för att utmärka grund och farleder. Bojar och randmärken kan användas på motsvarande sätt och har då färger, fyrkaraktär och reflexer som prickarna.
| Västprick | Nordprick | Sydprick | Ostprick |
|---|---|---|---|
Sjömärkena kan vara fasta randmärken eller flytande prickar eller remmare, pelarbojar eller remmarbojar, bojar och isbojar (termerna prick och pelarboj i Sverige motsvaras i Finland av remmare och remmarboj). Förr kallades i Sverige de stora prickarna i yttre farleder för remmare, och de var då också ofta försedda med toppmärken – "kvastar" (rustprickar) eller "korgar" – för att bättre urskiljas.
Randmärkena är i allmänhet stora konstruktioner vid stora farleder. De byggs nära grundets kant och på sjökortet anges hur nära de tryggt kan passeras, ofta något tiotal meter. Randmärkena har då de används som kardinalmärken en radarreflektor istället för toppmärke. Prickar och bojar flyter, förankrade vid botten.
Genom dessa märken utmärks hinder som grund och vrak, enskilda farliga grund och ibland själva farleden och dess förgreningar. Prickar kan vara belysta och har då en viss fyrkaraktär. Sjötrafikföreskrifterna innehåller de allmänna bestämmelserna för utprickningssystemet i Sverige, vilket till största delen följer internationellt mönster (enligt "System A").
Kardinalprickarnas namn anger det väderstreck på vilken sida farleden (eller segelbart vatten) är belägen. Man skall alltså passera norr om en nordprick. Lateralprickar – styrbords- och babordsprickar – skall, då man följer farledens nominella riktning (utmärkt i sjökortet, i allmänhet in mot hamn) lämnas på den sida deras namn anger och på motsatt sida då ens kurs är motsatt den nominella riktningen. Styrbordspricken är grön, liksom fartygs styrbordslanterna, och babordspricken röd, liksom fartygs babordslanterna. Utöver kardinalmärken och lateralmärken finns punktmärken (som placeras över själva grundet), mittledsmärken och specialmärken, vilka alla kan passeras på vilken som helst sida.
Fyrkaraktären för kardinalmärken är extrasnabb- eller snabblixtsken (1-2 blinkar per sekund), för ostprick tre blinkar ("klockan tre"), för sydprick sex blinkar följda av längre ljus, för västprick nio blinkar och för nordprick kontinuerligt blink. Prickarna är försedda med gula och blåa reflexband motsvarande översta och nedersta gula eller svarta fältet. Lateralmärkena är försedda med röda respektive gröna ljus (med valfri fyrkaraktär) och dito reflexer.
På sjökort utritas prickarna med toppmärken och urskiljs på dessa, också om topmärkena ofta är bortlämnade på själva prickarna. För randmärken anges på sjökortet också hur långt från märket in mot farleden grundet sträcker sig.
CardinalMarkE.jpg Ostboj sydväst om Fehmarn, Tyskland, färgen skall tolkas som svart-gul-svart, de gråa konstruktionerna ignoreras | South cardinal mark, Karlskrona.jpg Sydprick med korgar utanför Karlskrona, Sverige, observera det blåa reflexbandet (det gula syns inte på bilden) | Navigation markers gnangarra.jpg Babordsrandmärke vid inloppet till Swan River, Australien, med toppmärke på skild stång, solceller för ljuset och radarreflektor |
Sydprick om natten: Fil:Cardinal S Q.gif
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör kardinalmärken
- Wikimedia Commons har media som rör lateralmärken
A windows (pop-into) of information (full-content of Sensagent) triggered by double-clicking any word on your webpage. Give contextual explanation and translation from your sites !
Boggle